...på fett länge!!! 
Det har väl nästan gått ett år nu sedan jag bloggade. Den 5 augusti blir Lois 11 månader! Och hennes 1 årsdag ska vi fira i Los Angeles- mer om det i ett senare inlägg. Vi har haft ett händelserikt år där vi fått växa in i rollen som mamma och pappa, föräldrar, familj. När vi fick Lois upplevde jag att vi fick ett helt nytt liv. Kändes lite som när jag fick en personlig relation med Jesus för över 4 år sedan. Allt blev nytt! Mina prioriteringar, mitt tankesätt, m.m. 
Jag har fått en ny bild av föräldrarskap och familj. Vikten av rutiner (som jag är sämst på i mitt eget liv men som jag tar som en utmaning) och att få förstå att det är ok att säga nej när livet inte går ihop riktigt den dagen. Tuffa nätter och olika faser som Lois går igenom- det påverkas vi alla av. 
Jag har nämt i ett tidigare och fått frågan några gånger om det var som jag hade väntat mig att få barn och jag brukar säga att det är så mycket MER än vad jag hade trott. Mer av allt menar jag då- kärlek, glädje, sömnlösa nätter, tålamod osv. 

Vad händer nu då? 
Det har hänt så mycket i Lois liv! Hon är inte längre bara ett litet knyte utan faktiskt en liten person som snart går! Hon kan hålla mig i ena handen och så går vi fram tillsammans. Gulligt! 
Det är så härligt att få lära känna min dotter. Hon är ofta väldigt glad. Alltid nära ett skratt och har en blick som kan charma vem som helst. Ett riktigt litet busfrö. Hon matar Gunvald med sina frukostmackor så han blir dålig i magen stackarn. Hon babblar och låter mycket och säger "titta där". "Ffffffff" har hon också upptäckt och är väldigt roligt att säga.. Hon får hon ur sig ett "mamma" eller "mamamama" och "pappa" några gånger om dagen. Dockan är just nu favoritleksaken och hon säger nåt i stil med "dotta". Jag köpte en liten docka till henne som skulle vara lätt att ta med i skötväskan. Dessvärre fick jag höra att denna lilla söta docka, som har namnet "Holly" skrivet på sin tröja, ser ut som Henrik Dorsin. Dockan kallas numera Henrik eller Henke. 
Förutom Henke har Lois min gamla docka som jag hade när jag var liten. Hon heter Lisa och ser ut som en söt Lisa docka med hår och ögonfransar. 
Lois har två tänder nere och två uppe. Vi har haft det tufft under ca 2 veckors tid med dessa jobbiga framtänder! Oroliga nätter, feber, dålig i magen och mycket gnäll. Det är tufft för mig och Adam men försöker tänka att det måste vara tuffare för Lois! Under bara 1 månad har det hänt så mycket. Ett tag kände jag att det tog lång tid för henne att både krypa och att ställa sig upp. Men rätt som det är så lossnar det och nu är hon inte långt ifrån att gå. Jag hänger inte med! Under tiden jag skrivit inlägget har Lois hunnit vakna och hon klänger sig över Gunvald, gnisslar sina små tänder och kollar på Babblarna. 
Vi har inga extraordinära planer idag men Adam är ledig och det lär bli en prommis ner till stranden om en stund och ikväll ska vi fira en vän som fyller år. 
Hoppas ni får en härlig måndag!


1 kommentarer

Josefin

15 Aug 2017 18:07

Så kul att du är tillbaka! Glad att Henke får va med också xD

Kommentera

Publiceras ej