Hej <3

Vilken resa.. Att komma hem med bebis. Vi har fått ett helt nytt liv. Lois är fantastiskt, och livet med henne är en stor omställning. Det är så mycket mer än vad jag trodde. Så mycket mer av allt. Det är häftigt, det är läskigt, det är ljuvligt, det är jobbigt. Man har varit som i en dimma sen vi kom hem och igår kväll hade vi varit hemma i en vecka. Lois sover så bra och är en lugn bebis. Jag ammar henne 2 gånger/natt runt 2 och runt 4, sedan vid 7 och sen sover vi hela morgonen och förmiddagen och vi är inte igång förrän efter lunch! På dagen ammar jag eller så sover hon. Hon öppnar sina stora ögon då och då och man bara beundrar denna söta unge.. Massor med miner bjuder hon dagligen på också och vi lär verkligen känna henne mer för varje timma som går.
Första dagarna när vi hade kommit hem kände jag mig grinig och lättretad. Kände mig verkligen som en tonåring. Jag kunde fräsa åt Adam och var bara allmänt otrevlig. Det är betydligt bättre nu och jag blev ledsen över att jag var som jag var. Vi var båda otroligt trötta och hade just gått in i en ny fas i livet. Det är så viktigt att inte glömma varandra mitt i det nya bebislivet. Se varandra, lyssna på varandra och hjälpa varandra.
Jag går fortfarande och väntar på de där sprutande hormontårarna. Trots att de inte kommit än är jag betydligt känsligare för allt! Kan ligga länge och titta på henne och fälla små lyckotårar. Jämfört med för en vecka sedan är jag mer stabil och säker på hur jag och vi ska hantera det lilla livet och har börjat vakna upp ur "bubblan". Vi har en lång spännande resa att göra och lära oss av.
Ska jag vara ärlig så trodde jag inte att Lois skulle vara så beroende av mig som hon är. Hon blir lugn så fort jag är i närheten när hon känner min lukt eller hör min röst. Hon vet precis. Hon vill vara nära hela tiden och det är inte så mycket annat som passar än att vara hos mamma. (Dock ligger hon just nu i sin filt i soffan bredvid pappa som spelar Playstation och jag ligger i sovrummet!)
Adam är fantastisk med henne. Mycket arbete läggs på mig, med amning och närheten som hon behöver, bara att jag bär henne eller att hon får ligga på mitt bröst. Men Adam gör så mycket som avlastar mig. Han tar hand om hemmet; diskar, lagar mat och fixar. Givetvis är han med Lois också. Byter blöja på natten efter jag har ammat, klär henne, kör vagnen, tröstar henne och övriga saker som han kan bidra med.
Som familj börjar vi växa in i nya rutiner och vanor. Vissa saker prioriteras nu högre än andra och vi får lära oss att sammarbeta och kommunicera på ett nytt sätt. Det är väldigt lärorikt och nyttigt och jag är så lycklig så att jag kan börja gråta av att tänka på min fina lilla familj.
I tisdags var vi på BVC för första gången. Lilla Lois vägde 2800 gram när vi åkte ifrån BB och hon väger nu 2986 gram. Så liten! Inte ens 3 kilo.. Men äter det gör hon kan jag lova!

Idag är det städdag och sedan kommer Lois morfar hit på tacos och myskväll. Det är härligt att han reser mycket med jobbet och ofta är här i Sthlm för att hälsa på. Imorse bokade jag biljetter ner till Gbg i slutet av september. Adam stannar 3 dagar och jag kommer vara där lite längre och bo hos mamma o pappa, låta Lois träffa sin gammelmormor -och-morfar och mina mostrar med familjer plus alla mina vänner jag har där nere. Ska bli jättemysigt!

Kommentera

Publiceras ej